INSTÄLLT!

Härmed meddelas att Nyår är inställt tillsvidare. Vi ber att få återkomma med information om när Nyår blir av istället!
 

VA!! Funkar det inte så att man skjuter upp Nyår för alla om en familj har besök av både Magsjuka och Vattkoppor?!?!

Okej då!

Gott Nytt År gott folk, på återseende nästa år!!

/Frida

P.S Alla bilder utom den på fåglarna har jag knyckt på diverse ställen på internet.

Slow motion...

Efter ett par intensiva juldagar med kalas både här och där, har vi nu börjat leva i ett annat, lite lugnare tempo. Det senaste dagarna har vi bara tagit det lugnt, umgåtts och slappnat av - otroligt skönt!

I vanliga fall brukar all ledig tid vara uppbokad av en massa måsten eller olika aktiviteter. Det är sällan som man bara kan ta dagen som den kommer och åka pulka när man har lust, kolla på film när andan faller på eller fika bara för att man känner för det...

...och det känner man för - ofta!

I år laddade vi upp med Saffransskorpor samt kakorna som utsågs till förra årets favorit i den här familjen (ligger bra till i år också). Lite sent med tips på julkakor kanske, men en del kanske vill börja nästa års julförberedelser i tid...? Hursomhelst kakorna vi i år gjorde FYRA satser av är:

Leilas chocolate gingerbread cookies

Tips: Ta halva mängden choklad mot vad som anges i receptet, annars tar chokladen över för mycket (tycker vi).

 Nej, nu börjar det suga i tarmen igen, hög tid för lite kaffe eller kanske lite glögg...

/Frida

Riktig jul?

Vad krävs för att det ska bli en riktig jul, det är sånt jag funderar på så här när upploppsrakan närmar sig!

Att det är viktigt att ha en riktig gran, det kände jag starkt igår när ryktet om att granarna var slut nådde mig. Ingen riktig jul utan riktig gran tänkte jag då. Idag när granen är fixad, magsjukan härjar och lillasyster är fortfarande inte på svensk mark, idag känner jag att det som krävs för en riktig jul är att Heathrow öppnar, sonen tillfrisknar och ingen mer insjuknar! 

/Frida

Mycket snack och lite verkstad (London)

Jag känner att jag måste ge en liten förklaring, det var ju tänkt att vi skulle skriva typ varannan gång kanske... men min storasyster är så mycket bättre på det här än vad jag är, så jag låter henne skriva lite mer. ;-)

Jag har tänkt många inlägg i huvudet, men att sätta sig ner och faktiskt få ner det på skärmen är lite svårare.

Jag tänkte först kontra med lite "London by foot" bilder, men det blev inte av med en gång, och sen helt plötsligt kändes de här sensommarbilder lite "last season". (Men för mig lyser de upp i vintermörkret lite i alla fall, och jag längtar lite extra tills det är sommar igen när jag ser dem...)

Tower Bridge

Strandpromenad

City Hall (The Olive)

Tower Bridge och City Hall

The Globe Theatre

Millennium Bridge

St. Pauls Cathedral

St. Pauls Cathedral

Efter flytten i höstas bor jag nu betydligt mer centralt på South Bank (Themsens södra strand) ett par minuters promenad från Tower Bridge  Jag brukar oftast promenera till jobbet, då det går nästan lika fort som att åka kommunalt och man får motion på köpet.

Jag hade även tänkt göra ett före och efter "repotage" i den nya lägenheten... det kan ju vara lite kul, men det blev inte heller av med en gång, och nu har jag bott här så länge, så det känns också lite sent...

Men jag visar lite bilder från lägenheten ändå. Lägenheten var tom när innan jag och min flatmate flyttade in i augusti, totalt omöblerad (!). Inte så konstigt tycker kanske ni, men här i London är det väldigt vanlig att man hyr möblerat och det är vad jag gjort hittills under mina fem år i London. Att flytta till en omöblerad lägenhet är inte helt idealt när man inte har några möbler, men det var den bästa, och helt ärligt, i princip den enda vi hittade.

Så vad gör man?

Jag tänkte såklart - IKEA - det är den enda lösningen, när man ska ha ett helt bohag, inte vill spendera en hel förmögenhet, och kanske dessutom måste lämna en del grejer nästa gång man flyttar. Min flatmate var inte lika övertygad om att IKEA var frälsningen till att börja med, men hon blev omvänd, det kanske syns på bilderna? :-)

// K

Vardagsrum 1

Vardagsrum 2

Mitt rum 1

Mitt rum 2

Ute är mörkt och kallt...

 ...i alla husen lyser nu överallt de tända ljusen.

Nu kommer någon där, jag vet nog vem det är, Sankta Lucia, Sankta Lucia.

 Ja, här är det verkligen mörkt och kallt! Jag sitter här och huttrar och fryser och saknar mina kakelugnar...de som jag borde ha haft, alltså!

När mitt hus byggdes 1932, utrustades det med 4 kakelugnar, men tyvärr finns de inte kvar. Det är vid sådana här tillfällen, när temperaturen envisas med att hålla sig under minus 10 i flera veckor i sträck, som detta faktum känns extra bittert. Värmeljus, glögg och vetekuddar förslår tyvärr inte särskilt långt när det gäller att hålla vinterkylan ute!

- Nej, det är en kakelugn vill jag ha! Kan du fixa det Tomten?!?!

/Frida

On är off eller off är on...

Lika plötsligt som den slogs på, har den slagits av igen. Pysselknappen, alltså!

Anledningarna till det är många, bland annat räcker inte tiden till på grund av för många julfester (om än trevliga), för mycket arbete (om än roligt) och på tok för många vardagssysslor (varken trevliga eller roliga). Dessutom gör kylan att fingrarna inte riktigt samarbetar när jag försöker pyssla, jag borde verkligen ha en kakelugn.

Härom kvällen gav jag mig på att sy en vetekudde, för att hålla värmen. Den blev dock så förskräckligt ful att jag inte törs visa den...

...min präktighetsimage kan ju få sig en törn!

Vad jag däremot törs visa är mina skotskrutiga hjärtan, gjorda medan pysselknappen var på, av en gammal halsduk. Jag hade tänkt hänga dem i ett tallris, men det hann jag inte få tag på innan snön kom. Det är ju faktiskt inte konstigt att pysselknappen krånglar, när till och med naturen sätter käppar i hjulet. I brist på samarbete från Moder Natur slängde jag egenhändigt ihop dem till en girlang, som faktiskt passar både ute och inne.

/Frida

Rött!

För att tillfredsställa en av mina inredningsböjelser som jag skrev om i förra inlägget, är adventspyntet i köket lite mer färgglatt. Jag har tillsatt rött som accentfärg genom två julstjärnor och en adventskalender. Tre röda kuddar hade jag sedan tidigare och tillsammans blir det rätt mycket färg, eller hur?

Adventskalendern (som syns dåligt på bild, pga usla fotoförhållanden - grrr) köpte jag på Indiska förra året. Den ska fyllas med 24 små paket, vilket är betydligt svårare än jag först trodde! Pust, sent igår kväll slog jag in det näst sista paketet. Det saknas fortfarande ett, vilket jag måste fixa innan barnen upptäcker det, de tror nämligen att Tomten kom med paketen i natt. Dottern är dock uppmärksam och frågade:  
- Har du gett Tomten julpapper, Mamma? Det där är ju samma som vi har...

 /Frida

Vitt!

Vitt var ordet, och här är det vitt både ute och inne! Det har stormat och snöat hela dagen och det har bokstavligt talat knappt gått att komma ut på grund av stora drivor utanför ytterdörren. Det har i och för sig varit bra, för jag har hunnit få fram lite adventspynt, i mestadels vita toner.

Ibland funderar jag på vem det är som egentligen bestämmer inredningen hos oss? Jag känner att jag är rätt svag för färgstark och retroinspirerad inredning, med det lyser ju helt med sin frånvaro på ovanstående bilder. Jag har börjat tro att mitt hus har en egen vilja när det gäller inredning...

...men kan det verkligen vara så?

/Frida

P.S. Vill bara be er notera att jag (efter 7 månader utan) åter har gardiner i mina fönster.

Präktig?

Strax efter att jag startat den här bloggen sa min pappa varnande till mig "Akta dig, så att du inte får en präktighets-stämpel!". Då skrattade jag lite i smyg och tänkte "Det är nog ingen risk! Det märks att du inte läst så många bloggar...!".

Nu efterhand kan jag ibland tänka att han har en poäng i att det kan vara viktigt att vårda sin image. Att jag skulle uppfattas som präktig har jag dock svårt att ta in, då det är "So not me!". Fast det klart, hur framstår man egentligen när man gör sin egen tvål, sina egna julklappsetiketter, sitt eget julgranspynt (har jag inte visat än) och syr sina egna doftpåsar...?

Okej, det kan verka lite präktigt! Jag tror dock att ni som läser detta är smartare än att ni låter er luras. Jag tror att ni genomskådar mig och inser att det utanför bild återfinns obäddade sängar, damråttor i mängder, golv fulla med lego samt berg med stryktvätt.

Nä, jag får nog försöka lura några andra...

Sagt och gjort, igår jobbade jag hårt på min präktighets-image utanför bloggvärlden och bakade bullar till dotterns dansuppvisning.

/Frida

P.S. Om någon undrar så kan jag lugna er, jag har inte använt mitt eminenta fotorum denna gång...

Mission impossible?

Ja, det är så det känns när jag försöker fotografera nuförtiden. Det är ju alltid så nedrans mörkt, vilket ger gryniga och otydliga bilder och använder man blixt blir det fula skuggor och konstiga blänk.

Häromdagen provade jag att vira in blixten i plast, det blev sådär. Jag har även övervägt att åka hem på lunchen för att få möjlighet att fotografer i dagsljus, men det hinner jag tyvärr inte. Jag har blivit tvungen att inse att jag är hänvisad till mörkerfotografering ett par månader till. Vad gör man åt det?

Idag kom jag på lösningen - Toaletten!! Där har jag bra belysning!

Sagt och gjort, jag klämde in mig på toaletten och riggade för fotografering. Desperat? Inte då!!

 

Okej, de blev lite mörka trots mitt perfekta..hm,hm..fotorum. Vad jag försökt fotografera är i alla fall, hemmagjord tvål kryddad med kanel, nejlika, apelsin och ingefära. Jag kör med dofttema på klapparna i år!

/Frida

Minnen

Tidigare under hösten dog min farfars syster 104 år gammal. På något sätt har jag hela livet levt med vetskapen om att hon "snart ska dö" då hon och hennes systrar ofta upplyste mig om det när jag var barn: "Kära lilla Frida, det är inte säkert vi lever nästa sommar..." brukade de säga och det klart, de var ju pensionärer redan när jag föddes. 

När hon fyllde 100 släppte dock den där "hon ska snart dö"-känsla hos mig, på något sätt trodde jag att har hon levt så här länge så lever hon nog för alltid, när hon tillslut dog kom det lite som en chock, konstigt nog.

I lördags samlades släkten för att ta vara på hennes saker. Det var verkligen en underlig känsla att gå runt i hennes lägenhet och plocka bland hennes grejer. När jag öppnade ett köksskåp kom jag plötsligt att tänka på att hon alltid sparade kaffeförpackningarna (på den tiden guldfärgade)  för att vi barn skulle få klippa prins- och prinsesskronor av dem.

Den här plåtburken är den av de saker jag fick som minne. Jag har fyllt med julklappsetiketter jag gjorde förra veckan. Jag tycker att de passar bra i den burken, kanske har min "gammel-faster" skickat eller fått precis ett sådant vykort någon gång.

 

/Frida

Julklappsetiketterna är gjorda av bilder på gamla julkort som jag skrivit ut från nätet, klistrat på ett styvt papper  och behandlat med brun färg för lite gammal känsla.

Same procedure as last year...

...same procedure as every year!

Japp, i November börjar det. När dagarna är som kortast  och man mest av allt vill kura i favoritfåtöljen eller smyga i gång julförberedelserna med pyssel och bakning, då hopar det sig och en av de intensivaste perioderna på året börjar.

Helger och kvällar är fulla av föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutningar och uppvisningar. På jobbet är övertid vardagsmat. Dessutom känns det som att huset "medvetet" spär på stressen genom att bli lite extra stökigt!

Då är det tur att den lokala loppisen har sin årliga julmarknad där man kan gå och och samla kraft och låta stressventilen pysa lite. Ja, ett sånt besök kan till och med ge mig en ängels tålamod...

/Frida

Pysseltider!

Jag har vaknat! Jag har väckts ur min höstkoma! 

Helt plötsligt fanns inspirationen där igen och idéerna om vad man kan hitta på bubblade i hjärnan. Det kändes som att on/off-knappen till pysselhjärnan hade slagits på igen - Härligt!

Enda problemet nu är att hinna förverkliga alla idéer, då de flesta har ett tydligt jultema och i samma stund som on-knappen slogs på insåg jag:
- HJÄLP det är ju jul snart...

Igår sydde jag doftpåsar att ha som "gå-bort"-presenter i jul. Än så länge är de bara fyllda med papper, men lagom till jul tänkte jag fylla dem med julens dofter i form av kanel, nejlikor, apelsin och kardemumma. Är det någon som har något bra "recept" så får ni gärna tipsa!

Nu ska jag gå och göra julklappsetiketter!

/Frida

Ju fler, desto bättre!

Less is more är inget för mig! I alla fall inte när det kommer till burkar. Jag har tidigare hävdat att man inte kan få för många plåtburkar. Jag har nu kommit till insikt att detta förmodligen gäller alla slags burkar. Begagnade glasburkar har sedan en tid tillbaka hamnat på min lista över saker man inte kan få för många av. 

Det är faktiskt själva mängden som är poängen...
 

Det är en samling glasburkar som hjälpt mig att hålla humöret uppe den senaste tiden. Jag har samlat en hel drös på en bricka i köket och använder dem som ljuslyktor och det är skenet från dessa som piggar upp:

• när man äter frukost i mörker
• när man äter middag i mörker
• när man äter kvällsmat i mörker

...jag höll nästan på att lägga till, när man äter lunch i mörker, men jag får väl erkänna att då är det på sin höjd mulet.

/Frida

V A B

Vad många inte vet är att VAB inte betyder Vård Av Barn. Nej, man har helt enkelt vimsat ihop begreppen och blandat runt bokstäverna. Det ska egentligen vara:

BAV = BarnArbete (är) Vackert! Eller var tycks om gårdagens VAB...jag menar BAV-resultat??

/Frida

Tillfällig sinnesförvirring!

Jag har EN läsare som saknar mig och undrar vart jag tagit vägen, tack för det Elle!!

Svaret är att hösttröttheten har slagit till och det har inte dykt upp en enda inläggsidé (som jag orkat fullfölja) i min trötta lilla hjärna. Jag har försökt, men tankarna har inte nått tangentbordet...

I söndags hittade jag denna ros i trädgården och ordnade ett litet stilleben men lite prylar jag hittade i källaren. Varsågoda, det blir ett bildinlägg idag, då jag inte har något vettigt att skriva om (...som om hon brukar ha det tänker ni nu...ha, ha!!)

Förhoppningsvis återkommer inspirationen snart och då återkommer jag!

/Frida

Försvarstal!

Häromdagen blev jag av en händelse påmind om mitt nyårslöfte. Att handla (shoppa) med mer eftertanke, bra för både plånboken och miljön. Jag hade som mål att försöka vara nöjd med de prylar jag redan hade och bara handla nytt vid behov.

Nu när jag rannsakar mig själv, inser jag att det blivit lite si och så med detta!

Till mitt försvar vill jag dock genast anföra att jag i år har handlat en hel del på loppis och secondhand, och det måste ju vara ett alternativ som kan anses vara bra för både plånboken och miljön, eller?

Dessutom har jag vid flera tillfällen under året återupptäckt mina egna prylar (tex här) eller funnit nya användningsområden till dem (tex här och här).

Bilderna ovan är tagna i mitt matsalsrum och här vill jag att ni ska notera att det enda som inte är ärvt, köpt på secondhand eller återbrukat är lampan från Mio, som jag köpte till mig själv i julklapp för några år sedan!

- Något måste man väl få unna sig?

- Dessutom köpte jag den innan jag avgav löftet, så den räknas inte!

- Okej då, blomman är också ny!

Övriga inventarielistan består dock av saker som är begagnade på ett eller annat sätt:

• Halvbordet, fyndades på rea på en antik/loppis-affär för 10 år sedan. 
• Spegeln har jag fått av min farmor.
• Blomkrukan har använts till ett antal blommor (vilket i och för sig kan gå ganska snabbt...)
• Blomkruksfatet är från loppis.
• Mina nya ljusstakar är gamla Bong-fond flaskor.

Jag hoppas mina löftesbrott inte kommer straffas allt för hårt, jag menar det är ju bra att det finns förbättringspotential till nästa år!

/Frida