Jag tror att jag och flera av mina kollegor drabbats av vårångest eller medelålderskris!
De senaste dagarna har vi vid flera tillfällen ägnat fika- och lunchraster till att diskutera meningen med livet och alternativa sysselsättningar.
Kollega A funderade på om det härligaste och mest meningsfulla livet skulle vara att leva som naturfolken och tillbringa dagarna med att gå på barfotajakt i djungeln.
Kollega B hade en idé om att Älguppfödning nog var ett lättvindigt och lukrativt sätt att försörja sig på.
Själv spånade jag kring att ha en liten kombinerad antikaffär och blomsterhandel, om jag bara vore florist...!! Jag älskar att besöka mysiga blomsterbutiker!!
Frågan är dock hur mycket roligare ett sådan jobb skulle bli? Jag skulle väl antagligen stå i min butik, precis som häxan surtant och "Hoppas, hoppas, hoppas...att det inte kommer någon kund"
Nä, vår slutsats (i alla fall för denna gång) var att även om man inte har sin hobby som jobb eller lever i samklang med naturen, så borde man ändå försöka fylla dagarna med lite mer fest och lite mindre vardag!
/Frida